Om det finns en film som mest av alla förtjänar att bli den första att recenseras i en porrblogg, är det självklart
Deep Throat.
Jag hade turen att se den på skoltid, i en biosalong. Eftersom jag ansåg att en bildlös recension inte skulle göra bilmen rättvisa laddade jag ned den för att kunna ta skärmdumpar. Dajväxfilen har en konstant rosa hinna över sig, vilket dödar lite av den tidsmarkerande bruna färgskalan. Däremot dödar den varken Lindas kläder eller musiken.
Efter en 007-esk biltur, valsar Linda in i sin väninnans hem iklädd en kort-kort blå klänning med puffärm och en mönstrad rosett vid urringningen, pärlchoker och en vit handväska i fuskläder. Frisyren påminner mig om att anledningen till varför alla har stort lockigt hår i 70-tals flickmanga är inte att det var ett hippt stilgrepp på den tiden. Folk såg faktiskt ut sådär.
Musiken är mer ambitiös än i den porren som jag har sett förut. Visst är det inte ovanligt med specialskriven musik, och till och med temamelodier, men
sång... Mer om soundtracket (som jag vill ha i julklapp) kan läsas
här.
Men låt oss återvända till filmen och porren.
HANDLINGDet hör till allmänbildningen att veta att anledningen till varför Linda Lovelaces karaktär tycker om djup fellatio är att hon har sin klitoris i halsen. Linda själv har naturligtvis ingen aning till att börja med. Hon vill egentligen gifta sig, men än så länge knullar hon bara runt, i hopp om att hitta en man som får henne att uppleva ringande klockor, detonerande bomber och andra metaforer för orgasm. Hittills har hon misslyckats. Om detta gnäller hon för sin väninna.
Som vi ser, kan väninnan konsten att få det hon vill. Det är också en positiv (om än lite ironisk) överraskning att den första sexscenen i
Deep Throat består helt av cunnilingus. Det positiva är inte så mycket fittslickningen i sig, som att den pågår ganska länge, leder inte till någonting annat och är visad ur vinklar som faktiskt låter åskådaren att få en ordentlig överblick.
Väninnan lyssnar på Lindas I-landsproblem och kommer med en lösning. Föga överraskande är den att knulla med ännu fler män. På samma gång. Männen kommer till tjejerna för att snällt ställa sig i kö och vänta på att få sätta på Linda. Väninnan underhåller de väntande med lite gruppsex i soffan. Det hjälper naturligtvis inte Linda att komma, och det är då som väninnan kommer att tänka på dr Young.
När man ser dr Young, inser man direkt att biffen är fixad. Mannen är manlig, ser snäll ut och kan skådespela. 26 minuter in i den timlånga filmen hittar dr Young lösningen: Gapa. Svälj.
Filmens första deep throat-scen börjar med filmens titelsång och avslutas med ett kollage av fyrverkerier, klockor, lyftande rymdraketer och en Linda som suger och sedan smetar ut mannens sats över läpparna. Mina kurskamrater påpekade på en viss inkonsekvens i att hon har klitoris
i halsen, men kommer samtidigt med mannen som sprutar henne
i ansiktet. Här börjar dock hennes orgasm långt innan hans och den mest epilepsiframkallande klippningen äger rum under de sekunderna som hon sväljer kuken mest frenetiskt. Helt logiskt och vetenskapligt.
Lindas kuksugarskillz är ganska imponerande, tekniskt sett. Kurskamraterna vittnade om att de nästan fick kväljningar av att se henne genomföra partytricket, men jag hade inga problem med det. Däremot var jag ordentligt uttråkad.
Någon gång ska jag skriva en längre essä om det, men här är grundtesen:
sex ser inte sexigt ut. Sex filmad och visad rakt av ser mest bara fånigt ut, och den grundlagen gäller även
Deep Throat. Det finns några sexiga ögonblick, men för det mesta tänker man på biologiböcker och akrobatik. Visst ser det häftigt ut, och visst kan det vara upphetsande att göra det i verkligheten, men när jag såg filmen satt jag allt som oftast och funderade på hur jag skulle få tag i originalsoundtracket på vinyl. Och jag är inte ens musiknörd.
Efter sin raketorgasm vill Linda ha mer och blir anställd som
fysioterapeut. Det innebär att hon får gå runt i sjuksköterskeuniform och "behandla" patienter med sexuella störningar. Det gjör hon både deep throatealt och vaginalt, beroende på hur de är "störda". Dr Young instruerar henne i telefån, samtidigt som han själv sätter på sin sjuksköterka som ser måttligt intresserad ut. Så småningom hittas patienten som helt enkelt är perfekt för Linda: en våldtäktsfantiserande voyeur. Som tur är, är hans penis tillräckligt lång för att tillfredställa den anomala kvinnan (ojdå, nu spoilade jag ett skämt i filmen), och den sista avsugningscenen kulminerar i korsklippning, klockor och en leende Linda.
INNEHÅLLOralt (wellduh), vaginalt, lite analt, lite Coca-Cola, lite gangbang med flera killar och en tjej, lite könshår, sköna 70-talsmänniskor och en fittrakningscen.
SLUTSATSHaha,
slutsats, haha vad roligt.
Filmens sevärdighet som kultklassiker går inte att ifrågasätta, I Sverige är det bara
Fäbodjäntan som slår den, internationellt sett är den störst. Tyvärr var kultkänslan en bidragande orsak till att filmens runkabilitet för mig var ungefär lika med noll. De andra orsakerna gissar jag var miljön (biosalong med klassen, hallå!) och det där med att Linda påstår sig ha blivit tvingad till att spela in filmen; blåmärken är bara sexigt på pojkflickslolitor. Dessutom var inte ens sexet särskilt intressant och nyskapande, trots Lindas specialattack och patienternas "avvikelser".
På pluskontot hamnar den lilla detaljen att Linda faktiskt ser ut att sakna klitoris. Det och att filmen har humor.
Kom ihåg att från och med nu definieras "humor" som "att skriva Cock Goes Where under den här bilden".
På den gamla goda tiden kunde folk anstränga sig och rita ordentliga bilder och ingen jävla mangatjafs i Photoshop. På den här sidan hittar man akvareller. Bilderna tillhör genren smakfull och elegant BDSM och innehåller lavemang (som huvudtema), strap-ons, onani, voyerism och ariskt bildsköna kvinnor, pojkar och flickor som alla är oändligt objektifierade.
